Norge roadtrip, fortsättning!

Vart var vi, hmm. jo vi har märkt att norge e dyrt som stryk. Malin bryr sig inte om pengar och blir full, jag och rasmus känner oss lite off pga de hutlösa priserna i norge. vi tänker istället sattsa allt på morgondagen dvs lördagen. Pertan ålar sig upp på bordet och sitter skräddarstälning och dricker en stor öl. När Malins ögonlock hänger över halva ögat förstår vi att det är dax att röra på oss.

vi glider där ifrån och andreas som är mån om att alla ska ha en så trevlig vistelse i norge som möjligt springer i förväg och kollar tillgängligheten på alla oslos krogar på 10 min. sen e han tillbaka anfådd som min morfar och min morbror va efter en hård pingismach mot mig och min kusin. skit anfådd dvs. han typ, " det finns några...., hööö.. hööö, flås... flämt...krogar som funkar. vi förklara till andreas att det spelar ingen roll om de har en handikapp toalet eller inte, bara de spelar rock n roll, jaha säger andreas och springer iväg igen. vi bara "wtf". det var så jävla kul att se andreas springa och snällt av honom att värkligen ta hand om oss för det gjorde han, andreas e nog på topp 10 listan över världens snällaste personer.

vi hittar ett rätt soft ställe att bara tagga ner på eftersom detta e nog vad malin behöver efter några norge öl och 3000 kr lättare plånka. det var typ massa gamla böcker som väggar och jätte stora fotöljer som vi satt i. sen så gick vi mot vanen för att sova. dock var pertan o kirshti fortfarande på partyhumör och drog in på mosqito, fjortisstället nr 1. jag, rasmus, malin andreas och andreas kompis fortsatte mot vanen och andreas lägenhet. jag och malin sov i vanen och rasmus fick plats i lägenheten me andreas och hans vän.

efter ca 2 tim dunkar det till utranför vanen. kirshti och pertan e på väg in. malin reser sig upp, tydlingen i sömnen fick vi reda på dagen efter eftersom hon inte hade ett minne av när pertan o kirshti kom in. hon snackar på som vanligt me pertan och alla tror hon e vaken... jaja helt stört var det allafall.

morgonen där på glider jag, rasmus, kirshti, pertan och malin upp mot holmenkollen för att se hur galan backhoppare egentligen e. dom e jätte galna kom vi under fund med. hur fan vågar dom lixom. det e ju ett stup för fan! det var hur grymt som hälst där uppe och jätte fin utsikt över oslo.
vi glider tillbaka mot stan för att se lite av oslo. jag kör vilse så klart och till slut så parkerar jag fettot till van och alla hoppar ut nån stans i centrala oslo. Vi känner hungret i magen som funnits där ända sen vi pasera gränsen och magen säger att jag vill ha en whopper me ost. Hjärnan bara neeej! det e svin dyrt, håll ut tills söndag kväll, då e vi i sverige och då kan vi äta igen. till slut kommer även hjärnan på att den behöver näring för att funka så då blir det en whopper för ca 95 skr.... som hittat.... att tilllägga vara att då fick vi sitta på gatan och äta eftersom det kosta yttligare 7 spänn om man ville sitta inne på burgerking och jag betalar fan inte mer en 100 spänn för en slafsig snabbmats hamburgare. då vill jag åtminståne ha en dillkvist, men nej, det gick inte. inga diamnter eller guld fanns heller i hamburgaren.

Vi hoppar in i vanen igen och irrar oss ut ur oslo och hem till kirshti som bor i Moss, ca 1 timme eller 6 mil utanför oslo. Hon bor i ett slott typ fast det e en lägenhet. i slottet bor kirshtis rummskompis prinsessan Carolina eller nått. hon e snyggast i världen kostaterar rasmus när han hällsar på denna guds skapelse. Hon är otroligt troende, har jesus bilder o allt och rasmus e värsta punkslyngeln och skrotig som få så tyvär blev det inte mer än en varm blick och ett lent hej.

Anledningen till att vi åkte till moss var att vi ville se kirshtis enorma takvåning och ta en dusch. vi ville även bada lite, så jag malin rasmus o kirshti tar en promenad till vattnet. väl nere vid vattnet så hoppar vi i i vild fötvivlan men märker efter ett tag att det var rätt skönt. där finns det även en liten vattenrutshkana. rasmus klättrar upp och åker ner med den fulaste minen och det fulaste stilen man någonsin kan åka ner för en rutshkana. helt stel och nöjd min. det måste upplevas helt enkelt. malin och kirshti liger och kvider av skratt på bryggan medans jag ligger o drunknar i vattnet och krampar av skrattattacken.

jag testar oxå vattenrutshkanan och ålar mig upp för stegen med yttligare ett skarpsår på min fot som följd. men fan va kul det va och åka dock inte med samma otroliga sitl som rasmus tidigare visade upp.

vi går tillbaka till lägenheten där alla har börjat förkröka. Barnläger lars har slutit upp med våran glada skara vid det här tillfället. jag o rasmus kör så vi krökar inte. alla duschar och sen bär det av mot oslo igen. väl framme vid basecamp, dvs handikapplatsen, eller bevegelsehindrad parkeringe på norska, den som ligger utanför andreas lägenhet allafall. Halla hoppar ut och börjar gå mot stan.

Jag och rasmus inser snabbt att vi inte druckit en droppe liquer och om vi ska bli det minsta berusade på krogen kommer det gå på över 10000kr. så vi vänder tillbaka till vanen tillsammans me pertan. vi tar ett varit glas jäger och sköljer ner det me cider. fan va smart. vi blir på partyhumör direkt, hur fulla som hälst och börjar prata vilt om alla tjejproblem vi har. det var riktigt kul. skulle en polis komma då så kostar det 5000 kr typ. man får inte dricka offentligt i norge. det hade vi inte en tanke på.

Nu återstår det att hitta de andra. Underbarnet Lars Veen (not another ski movie) har åkt från lillehammer och tagit in på hotell i oslo, rik som han e, under dagen. nu e han me det andra gänget som vi försöker komma till. Jag ringer upp honom och jag får en guidad tur på norska som tillslut ledde till att vi slöt upp me resten. När jag ser lars blir jag fyld av lycka och bara skriker ut, laaaars! ger honom en björnkram och dreglar lite ofrivillit i hans knä.

Resten av kvällen var jävlgt kul.... tills slut så blir det så att jag o malin följer med lars upp till hotelrummet och får sova i en riktig säng. rasmus sover me andreas som vanligt. Barnläger lars, kirshti o pertan sover i vanen.

Nästa morgon, dvs söndag vaknar jag malin och lars upp utvilade i hotellsängen, god nog för tre. Vi har lite sexigt kuddkrig i bara underkläderna och jag råkar fota lite bilder som malin snabbt raderar. Nu e problemet hur jag och malin ska ta oss till basecamp. lars e kvar på hottelett och nyktrar till ytligare.
Jag ringer till andreas och han säger att vi kan åka tunnelbana och sen ta buss 37. Jag fattar ingenting av vad han säger men vill inte värka dum och säger att jag fattat alla hans vägbeskrivningar. Precis när jag lagt på luren mer uppgiven än innan så ser jag buss 37 svänga in framför ögonen på oss. Lixom hur tur får man ha! jag o malin e hemma på ett nafs. dock blev det en lite omväg från busshållplatsen till vanen, så e det när lokalsinnet inte e på topp.

Vi samlar ihop oss, till och med emma har hittat hit. vi säger hejdå till andreas och hans polare och sen lämnar vi oslo, helvetet på jorden. man blir lite less på priserna asså. Vi sluter upp me Lars Veen en sista gång på en mack där vi även käkar lite. Jag köper en hamburgare för 90 spänn. det ingår bara en 0.5l dryck men jag e rebel och snattar en EN OCH EN HALVI LITER pepesi och känner att jag visade norge vart skåpet ska stå. så går det om man tror det e coolt att ha dyra priser överallt. irritationen var som bortblåst.

Med tåren i ögat säger vi hejdå till lars som försvinner mot solnedgången i sin röda V70 R. Jag styr vanen mot Moss. Väl i Moss hoppar kirshti o barnläger lars ut. Men inte frivilligt. pertan o kirshti hånglar i en timme typ. rasmus ber kirshti hälsa att gud finns till prinsessan, vanens skjutdörr går igen och nu kör pertan mot sverige. klockan e typ 18 och vi fattar inte ´hur det gick till. Rasmus e co-pilot och resten av oss däckar i vanens sköna sängar till tonerna av en av värdens bästa låtar.

Pogues: Tuesday morning.

But I knew that you

With your heart beating

And your eyes shining

Would be dreaming of me

Lying with you

On a Tuesday morning

http://www.youtube.com/watch?v=8PlVUJxjT4M

skit i lord of the ring töntarna, ha den bara på i bakgrunden.

Allt annat Pouges har gjort e fan skit men den där har de lyckats me. as skön roadtrip låt.

Tillslut var det bara jag kvar när alla var avsläppat och jag gled hem i natten och stanna precis där jag o rasmus startade 2 dagar innan. Fan vilken grymm helg! Det e efter en så här resa man värkligen älskar sina vänner och inser att mitt liv kommer bli så jävla kul. e jag me de här människorna så blir det så jävla bra!

snart kommer sofia och jag bara dör av längtan! en dag kvar nu...

puss puss

... fan nu e klockan 03.27 och tennisen börjar 13.00 imorn, det borde gå iofs...